1. Andersson G. Tingets kvinnor och män. Genus som norm och strategi under 1600-och 1700-tal. Uppsala, 1998.
2. Ågren M. Domestic Secrets. Women & Property in Sweden. 1600—1857. Chapel Hill, 2009.
3. Breisch A. Frid och fredlöshet: sociala band och utanförskap på Island under äldre medeltid. Uppsala, 1994.
4. Carlsson Ch. (Carlsson Wetterberg). Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880—1910. Lund, 1986.
5. Fiebranz R. Jord, linne eller träkol?: genusordning och hushållsstrategier. Bjuråker 1750—1850. Uppsala, 2002.
6. Florén A. Genus och producentroll. Kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jäders bruk 1640—1840. Uppsala, 1991.
7. Florin Ch. Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860—1906. Umeå, 1987.
8. Florin Ch., Johansson U. “Där de härliga lagrarna gro” Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850—1914. Stockholm, 1993.
9. Folke O., Rickne J. Sextrakasserier avskräcker kvinnor från höglönejobb // Dagens Nyheter. 13 mars 2023.
10. Frangeur R. Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige. Lund, 1998.
11. Göransson A. Från familj till fabrik: teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830—1877. Stockholm, 1990.
12. Hammar I. Emancipation och religion. Den den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860—1900 Carlssons, 1999.
13. Hedstrand S. Därför blev metoo en folkrörelse som förändrade Sverige för alltid // Dagens Nyheter. 29 januari 2023.
14. Jonsson I. Linodlare, väverskor och köpmän. Linne som handelsvara och försörjningsmöjlighet i den tidiga 1800-talets Hälsingland. Uppsala, 1994.
15. Karlsson G. Från broderskap till systerskap. Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP. Lund, 1996.
16. Karlsson Sjögren Å. Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle. Umeå, 1998.
17. Kyle G. Svensk flickskola under 1800-talet. Göteborg, 1970.
18. Kyle G., Herrström G. Två studier i den svenska flickskolans historia. Stockholm, 1972.
19. Kälvemark (Ohlander) A.-S. Den ogifta modern i Sverige i historiskt perspektiv. Stockholm, 1978.
20. Kälvemark (Ohlander) A.-S. Äktenskap och familj i Sverige i historiskt perspektiv // Historielärarnas förenings årsskrift. 1977/78. S. 23—31.
21. Levebröd. Vad vet vi om könsarbetsdelning? / red. B. Jacobsson, M. Ågren. Uppsala, 2011.
22. Levin H. Masken uti rosen. Nymalthusianism och födelsekontroll i Sverige 1880—1910. Propaganda och motstånd. Stockholm, 1994.
23. Making a Living, Making a Difference. Gender and Work in Early Modern European Society / ed. by M. Ågren. Oxford, 2017.
24. Maktordningar och motstånd. Forskarperspektiv på #metoo i Sverige / red. H. Ganetz, K. Hansson, M. Sveningsson. Lund, 2022.
25. Nicklasson S. Kvinnors väg till fullvärdigt medborgarskap. Pionjärer för moderat politik. Stockholm, 1997.
26. Ohlander A.-S. Ellen Fries — Kvinnlig historiker och kvinnohistoriker // Clios døtregennem hundrede år. Köpenhamn, 1994.
27. Ohlander A.-S., Strömberg U.-B. Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Stockholm, 1996. Tredje upplagan 2008.
28. Qvist G. Fredrika Bremer och kvinnans emancipation. Göteborg, 1969.
29. Sommestad L. Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Lund, 1992.
30. State, Policy and Gender System in the Two German States and Sweden 1945—1989 / ed. by R. Torstendahl. Uppsala, 1999.
31. Strömholm G. Elsa Eschelsson: Sveriges första kvinnliga jurist. Uppsala, 1997.
32. Torstendahl R. Den historiografiska revolutionen 1960—1990. Lund, 2017.
33. Wetterberg Ch. C. Från patriarkat till genussystem — och vad kommer sedan? // Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1992. № 3.
Комментарии
Сообщения не найдены